Man kan väl säga att allt började sommaren 2006 då jag skulle till att måla huset. Min närmsta granne hade nämligen exakt samma tanke, att måla om huset alltså. Vi möttes med målarpenslarna i hand och avbröt då och då för en fika, antingen på min altan eller hemma hos honom. Denna grannsämja ledde till att jag ett halvt år senare sålde mitt hus och flyttade tillsammans med min son in till grannen och hans två barn.

Eftersom min biologiska klocka börjat ticka väldigt fort, började vi på ett tidigt stadium att prata om att vi ville ha ett gemensamt barn. Innan vi hann tänka tanken fick jag reda på att jag skulle bli farmor i mars 2008. Måste erkänna att luften gick ur mig för en stund...hur skulle livet bli framöver. Skulle det kännas okej att först se min son bli pappa innan sin 17-årsdag och sedan egoistisk tänka att han dessutom skulle bli storebror och jag såväl farmor som mamma under samma år...???

Vi valde att gå vidare i vårt bebistänk och vår älskade Tuva-Li blev till under vår första gemensamma utlandsresa till Egypten. I december släppte vi bomben/nyheten/lyckobeskedet och våra nära och kära fick vetskapen om vad som väntade. I mars när jag själv började svälla rejält om magen, föddes min son Timmys lilla älskling och jag blev farmor till guldklimpen Alvin. 16 juli föddes vår dotter Tuva-Li på Västerås BB, efter att jag blivit igångsatt p.g.a förväntad stor bebis, vilket hon oxå var. Hon vägde 4890 g och var 55 cm lång men ack så rund och go. Jag hade blivit mamma igen. Nästan 17 år sedan sist. Och min son fick ett syskon till sist. Trodde aldrig jag skulle få uppleva denna enorma lycka igen och jag är nog världens mest lyckliga person som får uppleva när två små liv föds under samma år...I  slutet av augusti fyllde jag 40 år och de bästa presenterna hade jag redan fått.